Att ha kontrollen

Såg ett inslag i TV-nyheterna för någon dag sedan.

Om det var Rapport eller Aktuellt minns jag inte. I vart fall handlade reportaget om att allt fler kvinnor numera önskar planerade kejsarsnitt* istället för vanlig förlossning när dom ska föda barn. En teori om orsaken till denna ökning var att kvinnor numera är vana att ha kontrollen över sina liv, vana att själva kunna bestämma när, var och hur dom ska göra det som dom nu tänker göra - om dom alls gör det. Och har man den kontrollen över alla livets andra sidor så vill man ha det även över sitt barnafödande. Alltså ber man om ett planerat kejsarsnitt där man i förväg kan få veta vilken dag födelsen sker.

Själv har jag varit med om fyra barns födelse. Jag minns första gången,** i Uppsala. När vi kommit till BB-avdelningen, blivit mottagna med sedvanliga inskrivningsrutiner, så fick vi vara på ett förlossningsrum i väntan på det som snart skulle ske. Jag minns när jag satt där att jag tänkte: nu kommer det att ske något som vi inte kan råda över, bara följa med. I alla andra situatiner i livet kan man ångra sig. Man kan vända bilen och åka hem mitt under semesterresan, man kan gå in från promenaden om vädret är dåligt, man kan fara hem från ett besök om dom man hälsar på är tråkiga eller oartiga... men nu, nu kan vi inget göra annat än hänga med i det som sker. Vi är två*** personer nu, men vi far inte härifrån förrän vi är tre, och förhoppningsvis har vi då med oss ett friskt, levande barn, vilket också, genom Guds nåd, skedde.

För mig var detta en hissnande upplevelse, ja, nästan en religiös erfarenhet. Att vara helt utlämnad åt livets skeenden.

Vad är det som gör att människor - inte de flesta ännu, men tydligen ett sakta stigande antal - räds för denna erfarenhet och vill välja bort den? Är det någon djupare grund i livet som saknas, som ger otrygghet även inför det mänskligt "normala" om än inte alltför vanliga i de flestas liv. Det är väl kanske vad jag innerst inne tror.****

Åtskilliga gånger har jag hållit slutfördraget "Hur gör man det bästa av resten av sitt liv" i våra alpha-grupper. Kanske ska jag börja tillägga: öva dig på att släppa kontrollen.

* skälet till reportaget var en viss medicinsk oror inför situationen. Det visar sig nämligen att det finns en ökad risk (inte alarmerande stor, men tillräckligt för att noteras) för astma och allergi för de barn som föds med planerade kejsarsnitt. Akuta kejsarsnitt ger inte samma effekt. Någon entydig förklaring till detta hade man inte, men tanken var att den "ångest" som hela förlossningsskeendet skapar även hos barnet, uppenbarligen är nyttig för människan genom att starta viktiga processer i kroppen

** i förrgår exakt 33 år sedan

*** givetvis räknar jag även det ofödda barnet som en "person", men uttrycker mig på vanligt sätt

**** sedan är det väl givetvis så idag att många (yngre) kvinnor (särskilt i större städer) i sin närhet har betydligt mindre av det traditionella nätverk av  släkt och vänner som "gått före" och kan vara till stöd och hjälp

Kommentarer
Postat av: maria

Jag tror att kvinnor i alla tider har varit rädda för förlossningen, helt enkelt för att man kan dö av det. Jag har en gammal kompis som födde första barnet med kejsarsnitt, hon hade "förlossningsrädsla". Jag skulle för allt i världen kunna sätta mig till doms över det. Själv har jag inte lidit av någon större rädsla inför förlossningarna, men jag måste säga att när jag väntade nr 3 och dagligen passerade det stora sjukhuset och skylten "Förlossningsavdelning" ofta tänkte "Hur dum får man bli?! - du vet ju vad du ger dig in på och ändå utsätter du dig för det ännu en gång!!"

När första barnet föddes upplevde jag mig ha varit på en annan planet under förlossningen med en smärta som övergick allt jag varit med om innan. Men sånt behöver ju inte män utsätta sig för. Därför ska ni kanske vara lite varsamma med vad ni skriver om på era bloggar angående detta. Därmed inte sagt att du har fel i dina teorier. Men lite irriterande är det, tycker jag.

2012-02-12 @ 19:38:35
Postat av: maria

INTE kunna sätta mig till doms över, menar jag föståss.

2012-02-12 @ 19:40:13
Postat av: Tobbe

Som jag uppfattade nyhetsinslaget så var det dock inte rädsla (tex för smärtan) som anfördes som huvudskäl till ökningen av planerade kejsarsnitt, utan just bristen på "kontroll", tex att själv få bestämma vilken dag det ska bli.

2012-02-12 @ 20:46:36
Postat av: Alex H

Det är vanligt att man anklagar kvinnor för att de vill ha planerat kejsarsnitt på löjliga grunder (som planering). De _studier_ jag sett (gå och läs artiklar i Dagens Medincin och Läkartidningen istället för att titta på TV) visar dock på att de främsta orsakerna är förlossningsrädsla samt att man bedömer riskerna annorlunda. Väldigt många fler kvinnor blir skadade i vaginala förlossningar. Kejsarsnitt innebär även en obefinlig risk för riktigt farliga komplikationer för barnet, som t.ex syrebrist som leder till hjärnskador.

Sedan verkar en av de större anledningarna för ökade planerade kejsarsnitt vara att sjukvärden förslår dem. Vi har helt enkelt blivit mycket bättre på att mäta och hitta potentiella problem i förväg.

2013-04-24 @ 14:56:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0