Julens budskap

Ja, vilket är det? I predikan idag sa jag att vi inte firar i första hand "Jesus födelse" vid Jul utan Guds människoblivande. Tanken hade jag knyckt från Libris utgåva av evengelieboken där det inför varje sön- och helgdag finns en inledande kommentar (författade av Karl-Gunnar Elversson om jag inte missminner mig).
 
Jag påstod också att inkarnationen är ett större under än uppståndelsen, eftersom det bara skett en gång. Att döda uppväckts har ju hänt flera gånger. Vid kyrkkaffets samtal fick vi kommentaren att även Kristi död är lika unik: det är enda gången som Gud dött och enda gången som Gud själv tagit på sig människors synder. Så sant som det är sagt.
 
Riktigt så väldigt många var vi inte i högmässan, men tillräckligt för en på alla sätt komplett gudstjänst. I förra inlägget skrev jag lite om hur min kärlek till juldagshögmässan tändes under de första präståren i Gammelstad. Vid närmare eftertanke fanns den nog redan tidigare. Under min uppväxt här i staden var ju Örnäsets kyrka vår församlingskyrka. Där firades alltid julbön kl 17 på julafton, julotta och högmässa på juldagen och högmässa på annandagen. Man kunde välja och vraka. Ibland gick man på det ena, ibland på det andra. För det mesta på flera, men att det skulle finnas kyrkor där juldagshögmässa inte alls firades, den tanken fanns för mig inte i sinnevärlden. Det var först i slutet av 70-talet när jag och dåvarande hustrun för första gången stannade i Uppsala över en julhelg som jag insåg det. Vi tänkte gå i gudstjänst på juldagen. Intet ont anande knallade vi iväg till vår distriktskyrka, Vindhemskyrkan. Döm om vår förvåning när vi en stund före elva ser på affisherna vid kyrkan: bara julotta, ingen högmässa. Snabb koll i hela Domkyrkoförsamlingens program, som fanns uppsatt, visade att i alla distriktskyrkor firades denna dag bara julotta. Endast i domkyrkan firades både julotta och högmässa.
 
Till slut lär man sig. Under de sista ca tio åren har jag kämpat för juldagshögmässans bevarande likt en ståndaktig tennsoldat.*

* Och får därmed chansen att ge en passning i all vänlighet till mässälskande kollega som inte planerat in en enda mässa under julhelgen i "sin" kyrka :)
 
 

Kommentarer
Postat av: Andreas Holmberg

Ja, självklart ska det firas fullständig högmässa på juldagen! Vi ställer ju inte in påskdagens huvudgudstjänst för att vi haft midnattsgudstjänst på natten. Ottesången är just en - ottesång. (Laudes eller matutin?).

Drar mej till minnes de tider på 80-talet då jag och bror Christer både gick på julnattsmässa (i Porsön typ) OCH julotta (i Gammelstad) och "dygnade" (spelade diverse julklappsspel) däremellan. Får väl erkänna att vi de gångerna inte besökte någon juldagshögmässa även om de förekom under 70- och 80-tal...

Observera hur torparn i Albert Engströms underbara julottedikt firar både julotta och juldagshögmässa (på den tiden kunde visst bäggedera firas betydligt tidigare än vi gör idag): http://diktarna.blogspot.se/2012/12/julotta.html

Svar: Ni kunde ju ha tagit en promenad i den vackra kyrkstaden och stannat kvar i Gammelstad till högmässan :)
Torbjörn Lindahl

2012-12-26 @ 05:43:33
URL: http://missionspsalmboken.blogspot.com
Postat av: maria, Skonummer 39

Jag minns en gång när vi först sjöng/spelade i julottan, sen var det julotta på sjukhuset och så när vi ändå var igång klämde vi till med att besöka juldagshögmässan också. Vid det laget var vi ganska trötta, och när prästen missuppfattade den ton han fick av kantorn till gloria och började ungefär en kvart (4 toner) ovanför denna så visste vi att det skulle spricka, och det sprack och då brast det för oss också. Ett hemskt fnitteranfall, och tyvärr satt vi på första bänken. Överträffar nästan den gången när jag och en gammal kompis satt på första parkett och hon märkte att ä-prickarna fallit bort från orden "Änkors sorg" i psalmboken......

2012-12-26 @ 10:06:10
Postat av: Sigrid L

Och så tror folk det är tråkigt att gå i kyrkan! Ungdomsgruppen var i Finland. Långa gudstjänster, alla närvarande präster skulle predika - eller i alla fall säga något. Vi blev trötta, och hungriga. När min mage riktigt högljutt började knorra upptäckte vi att vi samtidigt sjöng psalmversen "Männskan ej lever blott av bröd"
Gissa om det brast för oss också?

Svar: Värst så mycket fnitter det nu blev i de två senaste kommentarerna. Bäst jag bjuder in Maria och Sigrid till Hertsökyrkan. Där är vi alltid gravallvarliga. Inte ett endaste fniss så lång örat hör :)
Torbjörn Lindahl

2012-12-26 @ 10:39:39
Postat av: SigridL

Skulle inte tro det...

2012-12-26 @ 17:11:12
Postat av: Gunvor Vennberg

Juldagshögmässa har vi inte ens hört talas om här. I år var det inte ens midnattsmässa. Jag fick det otacksamma uppdraget att övertala min dotter att inte gå i midnattsmässan tre mil bort - vilket hade krävt bilskjuts av undertecknad mitt i natten. Hon var mycket besviken. Dessutom var julottan så sent som 8.00 så att det var omöjligt att vänta med mjölkningen till efteråt som vi brukar. Istället fick vi gå till stallet bokstavligen på juldagsmorgonen först. Hur kul är det när man var nybadad och fin på julaftonskvällen???? Men jag ska inte klaga alltför mycket. Julottan var iallafall inte sammanlyst och det var fin musik även i den kyrka kören inte var med i. Apropå fniss: Var GLAD, Var GLAD, var GLAD i din Herre och GUD! Gläd dig o Jord på denna dag osv. Varför skulle det gravallvarliga vara mer passande en sådan dag?

2012-12-26 @ 21:09:45
URL: http://gunvorvennberg.blogg.se
Postat av: Maria, Skonummer 39

Jag har slutat fnissa, jag är för gammal för det, så jag skulle säkerligen passa in i gravallvaret.

2012-12-27 @ 12:34:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0