Söndag eftermiddag
Det blev bönhuset som fick ställa upp och vara min vikarie då jag missat chansen till en förmiddagshögmässa. Två predikningar. Först av äldre kallad predikant från annan ort sedan av lokala församlingens egen nyinstallerade predikant. Båda predikningarna var OK men den senare var särskilt OK. Innerlig på ett sätt som berörde. Den tolkades dessutom till engelska (amerikanska) och jag tycker alltid att det är roligt med tolkning till eller från engelska eftrsom det är ett språk jag förstår och därför kan passa på att öva mig i. Jag kom till bönhuset redan före kl 16 men gudstjänsten var kl 17 så jag hann hem en kort stund innan jag for tillbaka.
Vid kaffet efter gudstjänsten fick jag sällskap av församlingsmedlem som ville ha min syn på laestadianernas eventuella relation till Missionsprovinsen. Det ska visst vara ett nytt möte uppe i Tornedalen om någon vecka då saken ska tas under fortsatt övervägande. Min grunhållning till saken är fortfarande att laestadianerna en god tid framöver väl kan få sina behov av prästerliga tjänster helt tillgodosedda bara dom uträcker sina händer till de präster som är beredda sträcka ut sin händer mot dem. Men att ett alternativ med samarbete med Missionsprovinsen och dess vigda präster är klart bättre än det sämsta alternativet: att föra över sakramentsförvaltingen i lekmäns händer.
Efter gudstjänsten for jag förbi goda vänner och fick en kopp te. När jag antydde att jag nu varit sjuk den vecka som jag hade tänkt använda till att måla bron så kände jag att stämningen höll på att bli sådan att jag skulle riskera få en tekopp i skallen. Bäst att i morgon bitti omedelbart sätta igång med att skrapa och måla.
Fast å andra sidan: jag kan ju ha råkat få tyrabstinens* vilket i så fall först måste motverkas.**
* detta är ett begrepp som min gamle kamrat skapat vilket i mitt fall ska uttydas som tyre- (däck) abstinens vilket enligt min gamle kamrat lär uppstå när jag inte på någon tid fått känna MC-däckens mjuka beröring mot asfalten
** eftersom min goda vänner kan drabbas av samma slags original-tyrabstinens som min gamle kamrat så kanske dom kan acceptera om jag inte ger bromålning högsta prioritet.
PS. Kära läsarnas trohet imponerar. Före dagens första inlägg låg besöksstatistiken för dagen på 12. Nu är den uppe i 53!
Vid kaffet efter gudstjänsten fick jag sällskap av församlingsmedlem som ville ha min syn på laestadianernas eventuella relation till Missionsprovinsen. Det ska visst vara ett nytt möte uppe i Tornedalen om någon vecka då saken ska tas under fortsatt övervägande. Min grunhållning till saken är fortfarande att laestadianerna en god tid framöver väl kan få sina behov av prästerliga tjänster helt tillgodosedda bara dom uträcker sina händer till de präster som är beredda sträcka ut sin händer mot dem. Men att ett alternativ med samarbete med Missionsprovinsen och dess vigda präster är klart bättre än det sämsta alternativet: att föra över sakramentsförvaltingen i lekmäns händer.
Efter gudstjänsten for jag förbi goda vänner och fick en kopp te. När jag antydde att jag nu varit sjuk den vecka som jag hade tänkt använda till att måla bron så kände jag att stämningen höll på att bli sådan att jag skulle riskera få en tekopp i skallen. Bäst att i morgon bitti omedelbart sätta igång med att skrapa och måla.
Fast å andra sidan: jag kan ju ha råkat få tyrabstinens* vilket i så fall först måste motverkas.**
* detta är ett begrepp som min gamle kamrat skapat vilket i mitt fall ska uttydas som tyre- (däck) abstinens vilket enligt min gamle kamrat lär uppstå när jag inte på någon tid fått känna MC-däckens mjuka beröring mot asfalten
** eftersom min goda vänner kan drabbas av samma slags original-tyrabstinens som min gamle kamrat så kanske dom kan acceptera om jag inte ger bromålning högsta prioritet.
PS. Kära läsarnas trohet imponerar. Före dagens första inlägg låg besöksstatistiken för dagen på 12. Nu är den uppe i 53!
Kommentarer
Postat av: Anonym
ELM syd har löst motsvarande problematik med att anställa en svenskkyrklig präst som kaplan på ½-tid. Han används av föreningarna i Skåne bl.a. för att leda mässorna i missionshusen. Detta gör att man inte behöver bryta med moderkyrkan. Varför kan inte laestadianerna göra samma sak?
Trackback
