Lång dag

Har jag haft idag. Började med högmässa i Hertsökyrkan. Jag höll den predikan som jag fick inspiration till redan för några dagar sedan.
VÅRT FÖRHÅLLANDE TILL DOMEN
1. Bävan/rädsla
2. Längtan
3. Vi måste leva med domen
4. för att undslippa domen

Det var ovanligt mycket folk för att vara Domssöndag. Jag som hade tänkt säga att en av följderna av vår rädsla för domen är att vi undviker de tillfällen då det talas om den. Alltså tex domssöndagen. Men här fick jag erkänna att jag kom på skam redan i början av predikans första del.

Det kändes som att (nästan) alla som någon gång går i Hertsökyrkan var där samtidigt. Nej, inte alla då skulle vi nog vara över 100. Men vi var lite fler än vi varit sista veckorna.

Några timmar senare deltog jag i en samling (som jag själv varit med och dragit ihop efter initiativ från en arbetskamrat här i sta'n) för kyrkoanställda som är emot beslutet om könsneutrala äktenskap. Ja, det var några lekmän med också.

Vi diskuterade bla:
- kommer kyrkoanställda med den gamla synen att få svårare få kyrkliga jobb i framtiden
- kommer det att vara tillåtet för tex barnverksamhetsansvariga i kyrkan att undervisa om det traditionella äktenskapet. Givetvis sa vi, men inser att det kommer att ifrågasättas
- hur ska vi säga till alla dem bland kyrkans lekmän som nu överväger lämna kyrkan pga beslutet. Vi menade att dom måste få bli medvetna om att det finns kritiker bland kyrkans anställda
- vi noterade att vår biskop (Hans Stiglund) hör till dem bland biskoparna som "reserverade" sig i kyrkomötet* mot beslutet och han är dessutom en av dem som - i ännu skarpare ordalag - reserverade sig även i Läronämnden**. Hans inställning gör, menar vi, att det i all synnerhet i vårt stift måste vara "tillåtet" att vara mot beslutet

På kvällen deltog jag i den lovsångskväll som vi har i Hertsökyrkan ca en gång i månaden. En fin kväll. Vi satt i samlingssalen och sjöng och samtalade och bad. Lite av ett "husmöte". Sedan var vi några som satt kvar ännu längre och pratade.

Väl hemma kollar jag bloggen och noterar att det inkommit ett flertal kommentarer till de senaste inläggen. Jag har själv skrivit en kommentar till inlägget Ny bil samma Ande och tjatig jag och där ställt en fråga som jag tycker var ganska klurig. Kolla får du se.


* formellt kan biskoparna inte reservera sig i kyrkomötet eftersom dom inte har rösträtt, utan dom får lämna in en särskild mening som det heter

** Läronämnden är ett beredningsorgan i Kyrkomötet bestående av alla biskopar + åtta (tror jag) övriga teologer som ska yttra sig över alla lärofrågor innan kyrkomötet beslutar. I Reservation 2 till Läronämndens yttrande över Kyrkostyrelsens skrivelse Vigsel och äktenskap skriver Curt Forsbring samt biskoparna Ragnar Persenius, Esbjörn Hagberg och Hans Stiglund i en avgörande formulering följande:
"Enligt samma evangelisk-lutherska tradition kan kyrkomötet inte lära och införa något som direkt strider mot Bibeln som översta norm i kyrkan. Och det sker nu."

Kommentarer
Postat av: Andreas Holmberg

Ja, men en biskop kan väl ännu mycket mindre göra sej medansvarig till att införa något som han själv (!!!) anser "direkt strider mot Bibeln som översta norm i kyrkan"??? Och det sker nu, när Ragnar, Esbjörn och Hans implementerar istället för att ställa sina platser till förfogande. Just Esbjörns maning att vara solidarisk med kyrkomötets beslut (han hade ju själv i god tid sett till att sluta viga några par ö.h.t. med hänvisning till sin stora arbetsbörda som biskop!) ser jag personligen som ett större bakslag än Tony Guldbrandzéns m.fl. biskopars plädering för kyrkomötets beslut. Varje meddelande om att mobiliseringen ska upphöra är falskt. Kyrkomötesbeslutet är en både teologisk och intellektuell idioti och måste behandlas som sådan, inte accepteras med ödmjuka vädjanden om att själv få ha en avvikande åsikt. Det är queerologerna med Anders Wejryd i spetsen som måste lämna in, precis som Biörn Fjärstedt mer än antydde. Hälsningar AH - kantorsstuderande.

2009-11-24 @ 00:19:54
URL: http://www.efsidag.blogspot.com
Postat av: "Syster"/Annette Öberg

Lovsång har visats ha stor kraft - fängslade fick ju bojor uppbrutna och väggar att rasa så de kunde bli fria. Gud gläds då han lovsjungs och prisas!



Jag tror vi än mer borde lovsjunga Herren, då vi inte vet hur vi ska tackla alla problem vi ser framför oss. Glädjen som då kommer "ovanifrån" kanske då "öppnar det som är tillslutet".



Husmöten tror jag kan framkalla dessa "eldar" som profetior talar om i vårt land.

2009-11-24 @ 20:44:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0