Svunnen tid 2
Skälet till att präst- (och biskops-) ämbetet omgjordats av särskilda regler som gett en viss trygghet, och självständighet i kyrkan beror ju på att prästen är den som representerar det som gör kyrkan till Kyrka: det som behövs för att vi ska kunna bli frälsta, nådemedlen, dvs Ordet och sakramenten. Så när präster traditionellt haft en viss "särställning" i förhållande till andra anställda så beror det inte på prästers märkvärdighet, inte heller är det en rest av någon slags överhetsrespekt utan ett värnande om Ordets och sakramentens frihet.
Att förståelsen för detta minskat med åren beror kanske också på att insikten om att vi människor behöver bli frälsta - och att detta bara kan ske genom det initiativ som Gud tagit när han sände sin Son och genom honom "upprättat sin kyrka och församling, där han upptager oss till sina barn, renar oss från synden och giver oss arvslott med de heliga i ljuset" (gamla dopritualet) - att insikten om detta börjat försvinna.
En svunnen tid sysslar vi ju för allan del alltid med i kyrkans gudstjänster så länge som vi läser ur Bibeln. Idag är det första söndagen i advent (OBS! inte "första advent"). Vi har fått sjunga Bereden väg för Herran. Handlar det om svunnen tid eller nutid? Varje vers slutar med orden "Välsignad vara han som kom i Herrens namn". I förslaget till ny psalmbok 1986 så ville man ändra till "Välsignad vare han som kommer i Herrens namn. Jag minns att vår dåvarande stiftsbiskop Gunnar Weman ivrigt talade för detta. Givetvis vore det bättre. Kristus är någon som kommer till oss nu - i Ordet och sakramenten - inte bara någon som kom till några andra en annan gång. Kyrkomötet vågade dock inte göra den lilla ändringen - kanske fruktade man att människor då skulle känna sig så främmande att dom slutar gå i kyrkan. Men vi får väl försöka leva oss in i den svunna tiden och uppleva att vi är med där på vägen utanför Jerusalem.
Nu var det länge sedan jag fick in något om motorcyklar i bloggen så nu får jag berätta att jag igår flyttade in hojen längst in i garaget så nu är den definitivt vinterparkerad. Hojsäsongen känns som en svunnen tid, men då är det bara drygt fyra månader till dess att det är dags ta fram den igen!
På domsöndagen läste jag psalm 103 i min predikan och lät den peka mot det som sker i yttersta tiden(vår tid, här och nu). Då skulle det passa än bättre med "kommer"!
Fastna inte i det som är "problem". Jesu starka ord till oss, "..gå ut och gör alla människor till mina lärjungar".., ska i alla tider leda oss framåt och visa oss meningen med vårat liv.
Vår kamp och bön får vara, att Han ger oss mer kärlek att dela ut och frimodighet, att bekänna Jesus Kristus som vår Frälsare.
- Vi har fått snö - för att lysa upp i vintermörkret - För att se spåren var vi kommer ifrån och vart vi går - Tack för allt vackert Du ger oss Herre.
Det hade varit intressant om Svenska kyrkan hade slutat att ge prästerna lön, och istället gett dem ett stipendie. Lön har man för att man har utfört ett visst arbete, men stipendie har man för att man inte ska behöva ha ett "riktigt" jobb, utöver att sprida Herrens budskap.
Detta stipendie bör naturligtvis ha tillägg utifrån lokala och personliga förhållanden...
Det intressanta är ju att Britt G Hallqvist ville ändra till "som kommer i Herrens namn" eftersom det inte bara står så i det bibliska originalet utan även i Frans Michael Franzéns originalversion av psalmen! Jag tror det var Wallin som ändrade till "kom" av rent rytmiska/klangliga skäl.
Sen kan man förstås undvika att säga "första advent" (även om uttrycket är praktiskt när man har bråttom). Men intressant nog handlar "andra advent" till stor del om Jesus "andra advent", d.v.s. hans återkomst i härlighet. Så "andra advent" borde man kanske kunna säga om nästkommande söndag?
Hade för mig att jag hört att "kommer i herrens namn" var enligt Franzéns original, men då jag ej var helt säker så vågade jag ej skriva det.
