Att besvara kommentarer

"Syster" har i en kommentar bett mig om en kommentar till hennes tidigare kommentar. Detta ger mig anledning redogöra för läsarna hur jag ser på detta med att kommentera kommentarer.

1. Jag känner ingen generell skyldighet att kommentera alla kommentarer.

2. Jag känner knappast någon lust att kommenetra alla kommentarer för jag vill inte förvandla min blogg till en diskussionssida (men det är roligt att läsarna ibland lämnar en kommentar så det syns att någon läser.)

3. I all synnerhet när det gäller den fråga som "Syster" kommenterat, nämligen kvinnoprästfrågan så känner jag en särskild tveksamhet att ge mig in i för mycket debatt för jag vill inte för mycket fastna i den frågan. Det var med tillräckligt stor tvekan jag skrev själva inlägget.
 
4. Men när andan faller på så blir det understundom en kommentar till en kommentar. Oftast tror jag att läsarna ska räkna med det när jag kan hitta något att skämta om och inte vara alltför allvarlig.

5. Men när jag nu ändå snuddar vid det hela (jag har ju så svårt att hålla truten respektive hålla fingrarna borta från tangentbordet!): frågan om att Gud vill skydda kvinnan från att stå mitt i striden är ju ett argument som förekommer. Värt att fundera över tycker jag. Kan vara en liten pusselbit. Att Gud däremot skulle ge undantag till sina ordningar är jag mer tveksam till. Däremot tror jag att Gud är så angelägen att få sitt verk (evangeliet predikat för alla folk) utfört att han verkar genom alla som vill ställa sig till hans förfogande. Att han därvid kan använda sig av även kvinnliga präster (trots att jag tror att det principiellt är fel) är ju inte annorlunda än att Gud kan använda sig av en pingstpastor trots att han inte är vigd i den apostoliska successionen enligt allmänkyrklig modell och trots att han avviker från den rena lutherska läran genom att döpa människor som redan är barndöpta.

Idag har jag varit ute på en biltur med min svåger. Jag befinner mig alltså i Västergötland. Jag lurade er kanske lite när jag skrev i mitt förra inlägg att jag nu var i hemmiljö. Inte mitt hem, min systers. Vi har varit och vandrat runt på Komosse. Märkligt ställe. Klar upplevelse av kalfjäll mitt i sydsverige. På hemvägen drack vi vatten ur en kallkälla med kallt vatten. Man förstår bibelns ord om källan med levande vatten. Till slut blev jag tvungen att säga till honom att ta mig ut på en bred, rak, tråkig väg annars skulle jag bli sjuk av MC-saknad på dessa kurviga härliga vägar.

Kommentarer
Postat av: Ann O Nym

nog måste det finns en mc som vill bli utlånad til dig några minuter där, så att du blir botad från den där synnerligen elaka åkomman...

2008-07-28 @ 17:57:55
Postat av: "Syster"

Pusselbiten som gavs mig och passade i pusslet, har jag letat efter i många år.

Allt förstår jag inte, men då tar jag, som Luther av mig hatten och går vidare.

Gåvorna vi får ska vi tacksamt ta emot.

Kör försiktigt - när du kommer hem på riktigt.

2008-07-28 @ 22:55:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0