Nu slog jag av TV:n

Alltså nyss, strax efter halv elva på torsdag kväll*. Då hade jag haft den på ett bra tag. Dels hade jag sett Spårlöst, om den adopterade killen som letade sin biologiska mamma i Thailand. Såna program är alltid gripande tycker jag. Lätt blödig som jag är. Sedan såg jag på den danska serien Brottet. Deckar- och polissserier gillar jag alltid. Mina favoriter.


Men sen kom Debatt med Janne Josefsson. Då slog jag av. Fast inte direkt. Jag såg debatten om marknadshyror. I sådana frågor blir jag alltid osäker. Å ena sidan och å andra sidan. Men det mest intrssanta var ju det korta inlägget - vilket aldrig blev diskuterat - där det omtalades att i Finland (å andra sidan! - bottenviken alltså) (=ett jämförbart land?) där man infört marknadshyror - eller åtminstone mer marknadsanpassade hyror - där hade inte höjningarna på långt när blivit så stora  som det fruktas av kritikerna till det svenska förslaget.


Nej, det var senare jag slog av. Ett tag in på debatten om vad man ska göra med folk såsom den man som erkänt barnamordet i Stjärnsund. Den typen av debatter kommer med jämna mellanrum. Och jag ogillar dem alltid lika mycket. Jag började må illa redan när Josefsson visade upp tidningsbilden av den mordanklagade. Och när man gick på stan och frågade folk vad man borde göra med en sådan man. Bara provocera fram lynchstämning tycker jag.


Och ju längre debatten gick desto pinsammare blev det. Och inte undra på det; här blandar man i en salig röra folk som förväntas ha något vettigt att säga, folk som på något sätt står nära den aktuella tragedin, folk som har erfarenhet av liknande tragedier tidigare i livet och folk som mött både gärningsmän och offer och som grädde på moset ett antal människor som bara är hetssporrar. Och så kryddar man det hela tiden med svenska folkets inskickade SMS som kräver allt från vård till livstid och tvångskastrering.

Hur seriöst blir det? Inte ett skit!


Total katastrof att på detta sätt blanda akuta reaktioner, gamla obearbetade reaktioner mer eller mindre politiska inlägg av varierande kvalitet och sedan låsas som om man ur detta kan dra någon slags vettig slutsats. Och när det då och då är någon som försöker hålla sig lugn och saklig så avbryter givetvis Josefsson genom att försöka känslomässigt provocera med en fråga av typen hur skulle du själv reagera om ditt barn...?

Hur vettigt blir det? Inte ett smack!


Men jag får erkänna att jag växlade lite mellan kanalerna så jag kan ha missat nå't.

Saknar jag programmet? Inte ett dugg!


(Här skulle jag nu - om jag ville - kunna avsluta med en kommenatar, vilken - såsom av en händelse - skulle ha anknytning till tvåhjuligt motordrivet fordon, men av hänsyn till Ann O Nyms och andra läsares - och min egen! - sinnesfrid avstår jag.)


* läsaren kanske noterar att inlägget publiceras nästan ett dygn efter det skrivs men det beror på lite datatrassel - som tyvärr kan komma att upprepas


Kommentarer
Postat av: Anonym

nåja, tjatar skägget om lost så må väl du få tjata om hojar. en liten gimmick kan inte skada.

2008-04-18 @ 18:44:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0